Vi försöker att så långt som möjligt bedriva vår ridskola enligt Skollagens beskrivning av ledning och stimulans/tillgängligt lärande – extra anpassningar och särskilt stöd. En ridskola är inte kopplad till Skollagen så som skolor är, men vi tycker att det finns mycket bra att ’låna’ därifrån.
Ledning och stimulans innebär i korthet att varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas så lång som möjligt. Hos oss innebär det att det gäller inom ramen för den verksamhet vi har och kan erbjuda. Vår högsta ridgrupp är Bronsgrupp (LB-nivå) och vi har begränsningar i vilken storlek på ryttare som kan rida hos oss i och med att vi endast har ponnyer. Men inom detta ska vi ridlärare alltid sträva efter att leda våra elever till utveckling och bidra till att stimulera deras lärande och växande. Vi försöker att skapa tillgänglighet för alla genom en tydligt ridlektionsstruktur där det också är möjligt för alla att logga in och se veckans banskiss. Vi jobbar med färgkoder, bildstöd och strävar hela tiden efter att öka vår kunskap om de olika människor vi möter.
Extra anpassningar innebär att de elever som av olika anledningar finner att den ordinarie verksamheten ändå – trots ovanstående – blir för utmanande, och att det finns omständigheter som gör att man tillfälligt eller över lite längre tid behöver hjälp med att anpassa tillvaron lite extra. Ofta handlar det om extra tydliga förberedelser inför ridlektionen, en mer tät personlig kontakt med ridläraren eller annat som kan hjälpa till att skapa förutsägbarhet så långt det är möjligt i den föränderliga tillvaro som hästlivet ändå innebär.
Vi har ett särskilt system där vi dokumenterar de extra anpassningar vi gör för olika elever. Detta sker oftast i samråd med elev/vårdnadshavare. Den vanligaste extra anpassningen är att det står en notering om att ”veta häst”. Att ”veta häst” är en extra anpassning som innebär att du som elev kan få förhandsinformation om vilken häst du ska rida på din lektion, ungefär dagen innan lektionen. Det vanliga är annars att det står på en hästlista när du kommer till ridskolan. Att ”veta häst” är en lite riskabel anpassning eftersom hästar ibland skadar sig eller av andra anledningar behöver bytas ut. Men med god kommunikation brukar det gå att lösa ändå.
Ibland händer det att andra elever också vill ”veta häst” och vi förstår att man kan vilja veta av nyfikenhet, eller att man tycker att det är orättvist att vissa får veta och andra inte. Efter att du har läst detta inlägg har du förhoppningsvis fått mer förståelse för vårt upplägg. De elever som får anpassningen ”veta häst” har alltid haft en kommunikation med oss tillsammans med vårdnadshavare. Det finns kanske en NPF-diagnos eller ett ångestrelaterat tillstånd som gör att man kanske inte ens tar sig till ridlektionen om man inte vet extra mycket om den, innan. Det kan vara så fast att man rider på en riktigt hög nivå – det är viktigt att veta att det inte hör ihop med kunskapsnivå.
När en elev får den extra anpassningen ”veta häst” gör vi samtidigt en ’deal’ med eleven att den inte berättar för andra vilken häst den har fått. Vi uppskattar också att eleven inte berättar om sitt personliga upplägg – eftersom det kan innebära en risk för avundsjuka. Vi pratar ofta om att alla är olika och att alla behöver olika saker, och vi tycker att det är någonting väldigt fint att våga stå för den man är. Men just när det gäller ”veta häst” så önskar vi att det blir en hemlighet mellan eleven och ridläraren.
Vi har flera elever som har haft anpassningen ”veta häst” under en period, men som en dag känner att det inte längre behövs. Eleven känner kanske att den mår bättre, att flera områden i livet har blivit lättare att klara ut och att hon/han känner att det känns okej att möta hästutmaningen på plats. Det ser vi som en fantastisk sak! Även om vi också förstår att den här sortens anpassning kan vara alltför viktig för att ha som målsättning att arbeta bort. Vi tar det helt enkelt som det kommer för var och en.
Om de extra anpassningarna inte heller räcker riktigt, och eleven känner att det behövs ännu mer stöd – då har vi något vi kallar enskild ridning och som går under begreppet särskilt stöd. Det kommer att beskrivas närmare i ett annat inlägg.
